Ja ni, serriös skräckis mardröm inatt då. Fast den var inte SÅ läskig, den var lite för filmskräckis för det. Mina psykodrömmar utan mening är way worse.
Men jag och Nick och en massa andra männiksor är i någon sorts väldigt öppen kontorslokal. Plötsligt hör vi hur det rasslar i taket. Taket är sånna där plattor man kan lyfta på och gömma saker, som man gjorde i högstadiet. Så ser man här och var ett stort hårigt ben som sticker ett hål i en platta och vi fårstår att det är gigantiska myror som springer runt i taket. Efter ett tags panikande inser alla också att dom inte attakerar om man är jämt utspridda över golvet. Det är här människan sätts på prov. Kan du hålla huvet kallt? Eller grips du av panik och försöker ta dig ut?
Bör kanske tilläggas att vi var typ inlåsta i lokalen. Så vissa freakar ju och försöker rymma genom fönstren osv men då tar jättemyrorna den. Då gäller det för alla andra att sprida ut sig och fylla ut tomrummet efter dem. När det gått ett bra tag tror vi myrorna i borta, men tar oss ändå inte ur lokalen. det finns ett jättestort duschrum i en andränsande lokal dit vissa går och duschar.
Jag som tagit på mig en boss-roll bland dessa typ 40 personerna, går efter för att kalla tillbaka dom. Då hittar jag en tjej som försöker hjälpa en annan tjej som ligger på golvet. Uppenbart död. Hennes ansikte är täckt av genomskinligt slajm. Här kommer en ny dimension av skräcken. Myrorna har valt ut vissa personer och planterat ett "slajmkorn" i deras ansikten, typ i näsan tror jag. Detta slajmet växer sig större och när personen är ensam så kvävst en av allt slajm. (ja visst är det lite knasigt men det var ju en dröm)
Tillslut efter typ en natts vakande i stora rummet så har myrorna tröttnat på mindgames och attackerar helt öppet, vi flyr in i ett mindre kontorsrum och barikaderar med stolar. Min briljanta idé såklart. Jag föreslår att vi turas om att hålla dörrblokaden, eftersom orken tar ju slut någon gång. Då börjar dom inre stridigheterna blossa upp mer än någonsin om vem som bestämmer och vad som är smartast att göra. I stället för att jobba tillsammans så ställs vi mot varandra och det blir bara jag och Nick kvar som håller blokaden mot myrorna.
Mer minns jag inte... Men visst påminner drömmen lite om Steven kings "the mist". Lite en studie hur människor i grupp funkar under extrema omständigheter. Typiskt otrevlig dröm, kan man ju dra som slutsats.
Så även om ingen ids läsa alt detta dravel så önskar jag er en fortsatt trevlig dag,
tjing so long!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar